Gillar egentligen inte blogg.se

Måste spy ut lite hat mot blogg.se. Tyvärr påbörjade jag min blogg här och får väl fortsätta. Wordpress används för min släktforskningsblogg och fungerar MYCKET bättre. http://jerlerup.wordpress.com/

Jonas Gardell om det låga och det höga!

Hämtat från: http://www.jonasgardell.se/doc/diary.jsp?id=816
"Den kanske mest kända av alla kyrkofäderna, Augustinus, skriver på 400-talet i sin Bekännelser, andra boken: ”Det är dig jag åtrår, du som är rättvisa och oskuld, upphöjd och skön i ädel strålglans och outtömligt överflöd. Hos dig finns frid, och ett liv som är orubbligt.”
Denna dröm om det rena, orörliga, opåverkade, orubbade, är så märklig. Att vara ren. Vit i ett vitt rum, fastspänd på en brits i en ljudisolerad cell - utan begär, utan drifter, utan längtan - varifrån kommer denna religionens dröm om att utsläcka allt det hos människan som är det mänskliga? Allt vill vi utplåna till förmån för det upphöjda, avskilda, känslolösa, tysta. Där vi besegrat alla våra drifter och behov. Allt det i oss vi inte vill veta av. Allt det som vi aldrig kan förlåta. Allt det som är vi. Ett ljus som genomlyser, upplyser, blottar och avslöjar.
Ständigt åkallas Gud som detta ljus som utrannsakar och känner, det ljus från vilket inget kan undfly, bländade som en strålkastare. Men ett vitt ljus är ett kallt ljus. Det vet var och en som någonsin arbetat med teater. För att bli varmt måste ljuset färgas. Det måste innehålla skugga och mörker, vara ett växelspel däremellan.
Om någon blir vacker eller ful, god eller ond, attraktiv eller frånstötande är faktiskt först och främst fråga om ljussättning.
”Men jag hungrade och törstade efter dig själv, du som är sanningen, hos vilken ingen förändring finns, och ingen växling mellan ljus och mörker.” Så skriver Augustinus vidare. Ingen växling mellan ljus och mörker. Vad är det att drömma om?
Ett sätt att tortera politiska fångar i diktaturer är att aldrig släcka lampan, att aldrig låta det bli mörkt. Det lär knäcka en människa på bara ett par dygn.
Att söka det gudomliga är en sak. Men det får inte betyda att vi föraktar det mänskliga. Ge mig ljuset och ge mig skuggan. Ge mig det höga och det låga. Låt mig inte se ner på det futtiga och låt mig inte se upp på det upphöjda. Låt mig eftersträva att omfatta båda."

Dum, dummare? Rasister och antirasister upprepar historiens misstag.

Jag läser på "antifascisternas" hemsida Motkraft att man samlar sig för att återigen markera sin kamp mot fascismen genom att gå bärsärk genom städerna.

Sverige är EU-ordförande till hösten. Och då ska det kastas sten som aldrig förr. Och dessutom är det EU-val och då ska man stena Sverigedemokrater... Ge mig en spypåse! Jag minns hur det var på EU-toppmötet i Göteborg. Afa hade sin vanvettiga affish med en bild på Godzilla som går bärsärk över en stad på filmduken och sa att det var vad de skulle göra. "Göran Persson vill ha dialog, inte vi..."

De dumma bekämpar de dummare med våld medan de dummare gnuggar händerna och inte vill ha annat är utanförskap och våld, för så ska de komma in i riksdagen. De dumma är antifascisterna i AFA och ett gäng vänsternissar som ser de dummare, Sverigedemokrater och nationaldemokratena, som det största problemet i Sverige, de dummare är de som vill profitera på utanförskapet och ta sig in i riksdagen genom att  skylla problemen på syndabockar som invandrare och afa.

Har ingen av afa.s ideologer studerat 1920-talet? Under hela 20-talet fanns det fler kommunister och antifascister ute på gatorna än nazister och fascister och ALLA hade EXAKT SAMMA metod att bekämpa nazismen och fascismen som AFA idag! Det fanns tjugo gånger fler antifascister än nazister på torgmöten och alla gick ut för att banka nazzar.

Det är inte speciellt smart att vilja upprepa historiens misstag!

/Torbjörn Jerlerup

Kommunikation är A och O...

Kommunikation, alltså... 

Jag saknar på ett sätt gamla tiders kommunikation med brev. Och då menar jag GAMLA tiders. 

Jag har läst brev som skrivits på 1700-talet mellan par som älskade varandra, och mellan vänner. Tänk er att ena parten var i Uppsala och den andre på resa i London. Det tog en till två månader för brev att ta sig fram. Och det var dyrt! Brev kunde försvinna... Tankarna och orden var dyrbara. Det gällde att gå till kärnan direkt! 

Men ändå gällde det att vara försiktig. Brev tjuvlästes ofta. Av resenärer, kungliga spioner, präster, vänner, av föräldrarna. Det var straffbart att säga att man vill sätta på sin stora kärlek. Man kunde hamna i finkan om man gick emot föräldrars vilja vid partnerval och giftemål... 

Hur kommunicerar man så rakt som möjligt men ändå så underglidande som möjligt. Jo, genom poesi! Inte undra på att många av breven var så poetiska... Då... Men nu då? Trots poesin är jag ganska glad att vi har e-post och sms idag (jag fick just ett från min kära märkte jag!)... 

Men jag förundras hur lite som hänt när det gäller människors sociala relationer och kommunikation. Oklarheten och undanglidandet är kvar. Enda skillnaden är att dagens kommunikation ofta är mer opoetiskt (anser jag!). 

Och vad bristerna i kommunikation ställer till det! Aj, aj! Kommunikation är A och O i kontakten mellan människor. Så mycket blir fel av att man inte är öppna i en vänskap eller relation... Att man inte berättar för varandra vad man känner, vad man saknar och vad man vill i en relation. 

Så mycket blir också fel av att man inte vågar vara rak mot sina nära och kära om de gör fel. Eller om man stöter bort sina vänners, eller sin älskades, rakhet. Det man försöker stoppa in i en för trång påse kommer ut genom att påsen spricker.

Så ock med känslor och ord som man hellre gömmer undan och bär på, än delar med sig till de man vill ge dem till egentligen. Undanstuvade känslor kokar över! 

Livet är för kort för att man ska bli arga på varandra på grund av kommunikationsmissar. 

Ta hand om era relationer. De är energin och ljuset och glädjen i det som driver världen framåt och inger hopp! Och... PRATA MED VARANDRA! Och våga säg det som kanske är obekvämt för den andre att höra, hellre än tiga... Våga ha fel ibland... Våga lägg upp dina känslor för den du längtar att göra så för!

  /Torbjörn

Recension: Bengt Stern - Att må dåligt är bara en början

Att må dåligt är en början
av Bengt Stern 





Bengt Stern i Mullingstorp har mottot: "Gå bortom intellektet!" Hans bok är en uppmaning till oss att ta våra egna liv i våra händer. Allt med utgångspunkt i en fråga som kan sammanfattas: "varför mår vi så dåligt när vi har det så bra, och vad ska vi göra åt det?"

I en runa i dagens Nyheter på hans 70-års dag, 2/10 2000, citeras han: - "Anledningen till att vi kommit till jorden är att vi ska utvecklas. Tänk dig en karusellskötare. Han måste hålla sig vid mittstången annars slungas han ut i rymden när karusellen far runt. Så där fungerar livet. Ju mer man skyller på andra, desto närmare avgrunden kommer man. Man måste ta sitt ansvar om man ej ska bli avkastad." 

För att göra detta och utvecklas måste vi se bakåt först och börja ta tag i det som varit.

Bengt Stern tar avstamp i skulden. Om föräldrar delar in världen i ont och gott och rätt och fel och skambelägger och bestraffar och skuldbelägger, sätter detta spår. Spår som kanske inte syns tydligast i barndomen utan när indviden når tonåren och vuxen ålder. Men skulden tar avstamp i en undertryckt längtan efter att göra något. "En människa som är uppfostrad med moralregler utan ufrågasätta dessa under uppväxten utan att ifrågasätta dessa under uppväxten, har ingen möjlighet att undvika att själv utvecklas till moralist. Moralister förnekar och förtrycker sexualitet och ofta även annan njutning. En människa ansträngning att förtrycka sin sexualitet tar så mycket kraft att denna ansträngning helt förvrider resten av personligheten. Anledningen är att det är omöjligt att förtrycka den sexuella energin. För att överhuvudtaget kunna leva vidare blir morlisten också hycklare. Moral kan inte finnas utan hyckleri och vice versa. Varje människa som moraliserar över en annan människas beteende har själv en undertryckt längtan efter detsamma. Utan dubbelmoral och hyckleri finns inget behov av att moralisera över någon annan." 


Intellekt och skuld 

Till en början i mänsklighetens utveckling var moralregler kanske nödvändiga (Bengt nämner Moses) men med mänsklighetens utveckling kan vi släppa alla "måsten" och leva i lugn och förlåtelse (Jesus). 

Men än idag 2000 år efter att Jesus predikade frihet från lag och tvång, styrs mänskligheten efter tvång och "måsten". Nu måste vi släppa dessa och gå vidare. Medvetna människor styrs av kärlek och inte av tvång, skuld och rädsla, är hans poäng. Detta är grunddragen i hans beskrivning över historien och människans utveckling. Intellektet har ofta hamnat i fokus för mänsklighetens utveckling. En omedveten människa styrs av intellektet, medvetet och omedvetet. En medveten människa använder intellektet. 

Här kommer vi till det Stern skriver som är av vikt för ett arbete som regressionsterapeut. Får intellektet styra skapar det olika försvarssystem för att hantara kriser som i sin grund är känslomässiga. Förträngningar, projiceringar. Mänskliga "överlevnadsstrategier"... Etc... De dolda känslominnena finns dock kvar, obearbetade, och fortsätter att leva ett liv för sig själva som destruktiva beteenden som i sin tur skapar mer smärta som måste förträngas. 

Stern jämför mycket med hur makthavarna i världen hanterar jorden idag, med krig och miljöförstöring och liknande. Får intellektet råda förträngs olika problem. I individer och i världen. Till slut slår problemen tillbaka mot oss. Om vi då inte tänker om, riskerar det att gå riktigt illa. "Det kollektiva vansinnet." 


Förändring 

Så vad ska man göra för att förändras. 

Jo, utveckla sina känslor. Möta sina känslor. Det sårade barnet, och det sårade barnets försvarsmekanismer för att hantera livet, genom att förtränga olika känslor (genom skulden ex.) dominerar våra liv. 

Vi måste därför möta detta sårade barn och ändra förutsättningarna för våra liv. 

Bengt Stern ger flera exempel på vad denna förändring innebär i skapandet av "energimänniskan". genom sexualiteten, familjen, meditation och hur denne hanterar känslorna. Och i hur vi medvetandegör våra chakras... Han beskriver även en hel del övningar som man kan lära sig en hel del av. 

Personligen anser jag Sterns beskrivningar av överlevnadsstrategierna som väldigt upplysande och viktiga. Hans jämförelser mellan samhället i helhet och individen är viktiga. Jag är speciellt glad att han inte bara tar avstånd från teknikens landvinningar hur som helst. Teknik är ju som intellekt för honom. Man ska använda tekniken och inte låta sig styras av den! 

En bra bok. Jag är glad att jag läst den! 

/Torbjörn Jerlerup

Om Lars Vilks rondellhund...

Inlägg på diskussionsforum, sept 2007:

---------------------------------------



1)
Jag märker att ni inte lagt ut länken till Lars Vilks hemsida. Den är
http://www.vilks.net./

Läs gärna den. Här finns en hel del matnyttigt som vi kan debattera här!

/T


"Vi får förstå en sak. Det är omöjligt att låta politiken och religionen blandas samman. Genom att framtona en vänlig attityd och undvika kränkningar av saker som är så heliga att muslimer kan bli ledsna antyder hugade brobyggare att det faktiskt skall göras ett undantag. Att det skall bli en blasfemiparagraf, antingen som en lag eller som en moralisk överenskommelse. Men det måste vara ett falskt löfte som senare, alltså när muslimerna blivit mogna medborgare, skall annulleras.

Kränkningen är, som åtskilliga av betraktarna med viss triumf framkastat, en tom provokation. alltså ren och fin och utan biavsikter. Låt oss se på denna vänliga kränkning och diskutera hur den verkar och om den ur alla omständigheter verkligen är omöjlig att ta sig förbi.

Oavsett är det bara så här: Inte en centimeter kan man rygga på denna punkt: Om det är något som är heligt är det kränkningen ty den är ej av ondo."

/Lars Vilks



*****
2)

Jag kommer från Höganäs, där Vilks också bor och där han har byggt sitt trämonster Nimis och hans stenmonster Amfalos. Hans mamma har dessutom varit ingift i min släkt. Har aldrig pratat med honom. Men jag skakade hand med honom förra sommaren när han hade en installation som smakade gott (afrikansk mat).

Den installationen var typisk för Vilks. Han ville testa gränserna mellan vad som är konst och vad som är restaurang så han skapade en restaurang i en sorts träkoja på Höganäs torg. Tidigare har han velat testa gränserna mellan vad som är klätterställning för barn och träskulpturskonst. Vad som är konst respektive en samling av drivved i ett natureservat, och om man får sätta upp "naturkonst" i naturrservat. han har också skapat en stat av sitt konsverk på Kullaberg, Landoien. Återigen för att tsta gränserna mellan politik och konst. Han har gjort olika versioner av böcker för att provocera och utforska gränserna mellan bok och konst.

Han stil är ofta väldigt minimalistsk ibland. Rondellhundteckningen är klottrig. Men det ingår i hans strategier. Vad är konst och vad är klotter? Han är YTTERST medveten om vad han gör.

En anteckning å hans hemsida skriven innan debatten kom igång avslöjar att han faktiskt velat provocera på två sätt. Genom hans raspia tcekningar och genom att avbilda Mohammed.

Han hade nog räknat med ståhej men inte så här mycket.

Jag gillar hans gränstestande. Sådana personer behövs i en demokrati!


/T

*****

3)
Jag skulle ha skrivit ett inlägg men såg att Vilks skriver om samma sak i sin blogg idag. Låter Vilks tala istället!

"Del 401: I rondellhundens år
Säg rondellhund och det blir ett liv och ett kiv. Argumentarsenalen känns vid det här laget väl igen. Det låter sig nog också sägas att uppfattningar om för och emot är rätt balanserade.

Debattörer inleder nästan alltid med att "vi måste försvara yttrandefriheten" men fortsätter ofta med ett "men". Det får inte leda till konflikter. Allra bäst är tydligen när yttrandefriheten begagnas på ett harmlöst sätt.

Många skribenter försvarar religionerna, de skall tydligen respekteras på ett sådant sätt att yttrandefriheten sätts ur spel. Flera gånger har resonemang förts på ett sådant sätt som man kan se i dagens Kristianstadbladet:

"Saker och ting bör ju sättas i rätt perspektiv. Många muslimer tar seriöst på sin religion - liksom till exempel kristna också gör. För en person som inte identifierar sig med någon religion kan det liknas vid något annat väldigt intimt i vardagen - till exempel en persons sexuella läggning."

Det kan liknas, men det kan man ändå inte gå med på. Vi står här på randen att acceptera att religion är detsamma som natur. Man kan välja religion men knappast sexuell läggning. Kan man inte hålla sådant isär bryter också gränsen mellan politik och religion samman.

Om man samlar sig till att betrakta hela Rondellhundsprojektet med en viss distans kan man nog inte undgå att konstatera att det är mycket väsen för mycket liten. En A4 teckning där det påstås att det tecknade skall föreställa profeten Muhammed som rondellhund. Utspelet är inte stort. Men det är betraktarna som skapar verket. Betraktarna kan få för sig att sakens kärna finns i den konstnärliga intentionen, ett vanligt felslut som man kan finna i dagens Helagotland:

"Det hade varit intressant att få ta del av syftet bakom såväl skapandet av teckning. Varför avbildade Vilks Mohammed som han gjorde från första början? Vad ville han säga med det? Vilks måste ha tagit i beaktande vilka reaktioner som kunde komma på hans tilltag, därmed inte sagt att han borde ha självcensurerat sig själv redan i tanken. Men om han gjorde det bara för att retas, för att se om han kunde utan någon djupare innebörd, konstnärlig eller ej, anser jag hans "uttryck" vara moraliskt förkastligt."

Här tycks det vara så att om jag bara kan hosta upp en "djupare innebörd" skulle saken vara biff. Det blir nästan för lätt. Rentav skulle det räcka med att säga att det var ett konstnärligt övervägande eftersom konsten alltid bärs fram av att den utgår från "djupare innebörder".

Den som är påläst, i motsatsen till skribenten i Helagotland, vet redan att det finns en sådan motivering och att den faktiskt är rimlig. Och då är väl allt frid och fröjd?"

Bilder och avbilder

 Är nu tillbaka efter en tumultartad tid med flytt och tvister med personer som stulit pengar från mig. Nu ska jag bli flitigare i bloggosfären. Det lovar jag.


Först en kommentar, i form av några små dikter, till frågan om avbildningar av profeten Mohammed.

/Torbjörn


---------------

- Får människan inte avbildas?

- Nej då kräver avbilden

vid de yttersta dagarna

en egen själ!

- Det måste vara en dålig konstnär då,

för en sann konstnär,

skapar alltid en själ åt sin avbild.


- Inte avbildas??

Profeten Muhammed

tittar sig i spegeln,

kliar sig i skägget,

och förundras över människans dårskap!