Diskriminering och annat läbbigt...
Ok! Sätt dig ner bekvämt i stolen. Vässa din blyertspenna och ta på dig bästa skolelev-minen. Idag ska vi göra ett enkelt test.
* Jan Eliasson blev nyligen svensk utrikesminister. Vilka chanser skulle du anse att en rullstolsbunden färgad transa med öppet BDSM-intresse har att bli utrikesminister idag även om denne var överkvalificerad till det?
* Eller en CP-skadad, synskadad, färgad öppet lesbisk och kanske polyamorös kvinna? Vad sägs om att hon skulle bli nästa statsminister?
* Eller en dövblind, afrikansk kvinna som nästa Erikssonchef?
* Eller en öppet polyamorös, homosexuell, man med zigenarbakgrund?
Tack! Luta dig tillbaka och lägg bort pennan bäste läsare. Tack för din medverkan. Vilka känslor strömmade igenom ditt huvud när du läste det jag skrev. Troligen har du inte bara vänt dig bort med avsmak. Någorlunda öppensinnade är väl läsarna av denna blogg. Men jag är ganska säker att du vid minst ett tillfälle tänkte: "det går inte" eller "vilka möjligheter har de att tala för sig och delta i affärlivets spel eller det politiska spelet". Kanske du till och med tror att jag satt upp dessa exempel för att göra mig märkvärdig och tänker tankar som "freakshow".
Det är alltför vanligt med sådana reaktioner, upplever jag. Och vare sig du som testdeltagare vill det eller inte indikerar det att samhället har långt att gå kvar i utveckling och framsteg.
1945 fick fattiga (10% av befolkningen) rösträtt. Ungefär samtisigt, eller runt 1950, ficjk vissa grupper (zigenare) rätt till skolgång. Det var så sent som 1964 som funktionshindrade fick rätt att gå i skola och rösta och så sent som på 90-talet som de kunde använda denna rätten genom datarevolutionen och den personliga assistansen.
Sverige är inte perfekt och allas lika rätt att utveckla sin mänsklighet är ett ungt begrepp i Sverige. Det är något vi först tagit de första stegen mot under din och min livstid!
Så länge folk lider på grund av att de bara är det de är, polyamorös, funktionshindrad, invandrare, BDSM-intresserad eller vad det än må vara, finns det mycket kvar i världen, och ett land, att förbättra. Diskriminering kan vi aldrig bli av med helt men institutionell diskriminering (Ex genom statens syn på polyförhållanden, genom begränsningar för funktionshindrade, genom förbud för BDSM-aktivitet på slutna medlemsträffar typ Dekadance) går att ta bort. Och en hel del attityder kan ändras genom att förebilder, som en stat är, ändrar sin syn.
Debatten om polyrelationer, på t.ex. Darkside, har gjort mig medveten om att en hel del lider av omvärldens syn på denna typ av relation... Tyvärr...
Debatten bland funktionshindrade visar att många lider av det ständiga ältandet av att funktionshindrade är en "svag grupp", vilket bara får många av dem att känna sig svaga istället för starka.
Så länge en majoritet känner tveksamhet inför tanken att de fyra fiktiva personerna i exemplen ovan skulle kunna bli ministrar och chefer på börsföretag, har vi mycket kvar att göra i världen. När ska världen sluta se till ytan och istället skåda in i hjärta och hjärna och se till personen?
Du kan inte förändra världen ensam men världen kan inte förändras utan dig!
/Torbjörn
* Jan Eliasson blev nyligen svensk utrikesminister. Vilka chanser skulle du anse att en rullstolsbunden färgad transa med öppet BDSM-intresse har att bli utrikesminister idag även om denne var överkvalificerad till det?
* Eller en CP-skadad, synskadad, färgad öppet lesbisk och kanske polyamorös kvinna? Vad sägs om att hon skulle bli nästa statsminister?
* Eller en dövblind, afrikansk kvinna som nästa Erikssonchef?
* Eller en öppet polyamorös, homosexuell, man med zigenarbakgrund?
Tack! Luta dig tillbaka och lägg bort pennan bäste läsare. Tack för din medverkan. Vilka känslor strömmade igenom ditt huvud när du läste det jag skrev. Troligen har du inte bara vänt dig bort med avsmak. Någorlunda öppensinnade är väl läsarna av denna blogg. Men jag är ganska säker att du vid minst ett tillfälle tänkte: "det går inte" eller "vilka möjligheter har de att tala för sig och delta i affärlivets spel eller det politiska spelet". Kanske du till och med tror att jag satt upp dessa exempel för att göra mig märkvärdig och tänker tankar som "freakshow".
Det är alltför vanligt med sådana reaktioner, upplever jag. Och vare sig du som testdeltagare vill det eller inte indikerar det att samhället har långt att gå kvar i utveckling och framsteg.
1945 fick fattiga (10% av befolkningen) rösträtt. Ungefär samtisigt, eller runt 1950, ficjk vissa grupper (zigenare) rätt till skolgång. Det var så sent som 1964 som funktionshindrade fick rätt att gå i skola och rösta och så sent som på 90-talet som de kunde använda denna rätten genom datarevolutionen och den personliga assistansen.
Sverige är inte perfekt och allas lika rätt att utveckla sin mänsklighet är ett ungt begrepp i Sverige. Det är något vi först tagit de första stegen mot under din och min livstid!
Så länge folk lider på grund av att de bara är det de är, polyamorös, funktionshindrad, invandrare, BDSM-intresserad eller vad det än må vara, finns det mycket kvar i världen, och ett land, att förbättra. Diskriminering kan vi aldrig bli av med helt men institutionell diskriminering (Ex genom statens syn på polyförhållanden, genom begränsningar för funktionshindrade, genom förbud för BDSM-aktivitet på slutna medlemsträffar typ Dekadance) går att ta bort. Och en hel del attityder kan ändras genom att förebilder, som en stat är, ändrar sin syn.
Debatten om polyrelationer, på t.ex. Darkside, har gjort mig medveten om att en hel del lider av omvärldens syn på denna typ av relation... Tyvärr...
Debatten bland funktionshindrade visar att många lider av det ständiga ältandet av att funktionshindrade är en "svag grupp", vilket bara får många av dem att känna sig svaga istället för starka.
Så länge en majoritet känner tveksamhet inför tanken att de fyra fiktiva personerna i exemplen ovan skulle kunna bli ministrar och chefer på börsföretag, har vi mycket kvar att göra i världen. När ska världen sluta se till ytan och istället skåda in i hjärta och hjärna och se till personen?
Du kan inte förändra världen ensam men världen kan inte förändras utan dig!
/Torbjörn
Kommentarer
Trackback